Miajunnogelin

(för de som inte orkar läsa och har ett liv)
Det var en gång två blåbär på en brygga...... plopp, plopp.

Eller var det en lång historia hon ville ha?
(för de som inte har något liv och har ork att läsa)
Det var en gång två flickor.
De båda var 18 år och skuller snart ta studenten.
I alla fall inom några månader.
Den ena flickan,
hon kom in i en period där hon inte ville göra någonting förutom att vara ensam,
men så insåg hon att "party every day" får henne mindre nere.
Hon var ut fredag,
smet och jävlades med personen som krossat henne.
Hon lyckades rätt bra med att vara elak.
Hon var ut lördag,
det fanns ju ädå två liter vin kvar?
Hon hade en supertrevlig kväll,
förfestade dock ensam och var världens mest tragiska människa.
Men ligga i sängen och kolla på tv skulle få fram massvis med dumma konstiga elaka minnen.
När hon väl kom ut träffade hon bra vänner,
och hade en superkväll.
Sen var det söndag,
bakis bakis bakis,
men tog fram vinet som fanns kvar,
det fanns mer än väntat.
Först var det menat som en återställare,
men sedan blev det fler än ett glas.
Hon insåg åter hur tragisk hon var.
Men den här gången ville hon verkligen ha förparty med någon och inte vara ensam.
Ignorerad av den ena,
lite ork av den andra,
5 minuter till sista bussen för den tredje.
Men trotts att den andra flickan bara hade 5 minuter på sig tills bussen skulle gå,
inget att grogga på och redan nerbäddad så kunde hon inte säga nej.
Hon räddade min alkishelg till att sluta i ensamhet.
Vi hade en superrolig kväll och den första flickan ramlade av stolar,
den andra flickan lotsades inte känna den första.
De hade en oförglömlig kväll och det var den kvällen som startade till deras underbara vänskap de byggt fram.
Sedan dess har de galna konversationer på Facebook som får dem att minnas deras underbara tid inför studenten.
Hästensängar, handmodeller, coca cola, agrissioner emot vakter och maxmål.
Måna chipskvällar,
många partykvällar,
många minnen
och en starkt uppbyggd vänskap.
Studenttiderna kommer alltid minnas,
och de kommer vara ett gott minne.

Tack Carro för att du lyckades få min studenttid till så underbar!