Miajunnogelin

Ja, man kan ju tro att jag gått vilse i skogen.

Men nej!

Jag har bara inte den minsta tid för det här med dator och då glömmer jag bort att blogga helt.

Jag lever rövare och reser runt och har underbara vänner som rastar mig nästan varje dag.

Jag frågar mig själv varje kväll vid läggdags..

Hur kan man vara så upptagen fast att man är arbetslös?

Jag vet inte om jag insett att det finns något att göra hela tiden i ett så stort hus som jag bor i..

Om jag håller på att träna ihjäl mig..

Om mina vänner snor all min tid..

Eller om jag har fullt upp med att vara självupptagen?

Hur som helst har jag just upptäckt det goda i att ta sig tid för sig själv.

De underbara stunder på dagen när jag tränar eller det senaste.. när jag sitter och målar.

Jag finner en ro jag inte viste fans..

Och jag säger då det...

Jag älskar mina vänner,

men åh vad man behöver kunna finna ro för att överleva alla dessa upptåg vi ställer till med.

Igår somnade jag och kände mig som en konstnär...

Ikväll (jag vet att det nästan är morgon) kan jag somna och känna mig som en poet efter detta djupa inlägg!